Innehåll

Wikipedia i media: klottret

Den senaste veckan har jag pratat en del om Projekt Internet i Sverige med olika journalister (Expressen, Computer Sweden, Rix FM), och oundvikligen fått gå in på ämnet Wikipedia i allmänhet. Metro skriver idag om att artikleln om Barack Obama (genom ett olycksfall i klottersaneringen: en användare plockade bort den senare av två vandalredigeringar, men missade den första) under någon timme på måndagsmorgonen illustrerats av ett knippe morötter. Gemensamt har de det olyckliga fokuset på klotter, som trots det nämnde fallet faktiskt sällan är ett större problem. Vi är bra på klottersanering. Senaste ändringar patrulleras dygnet runt. Jag tycker att det är viktigt med en öppen diskussion om Wikipedias styrkor och svagheter — men om den diskussionen fastnar i klotterexempel och ett ytligt ”kan vi lita på Wikipedia?” finns det så mycket annat som sällan får någon uppmärksamhet. Maktstrukturer och -hierarkier. Vinkling, inte genom felaktiga uppgifter utan genom urval. Källhantering. Det är mycket svårare att illustrera än att en bild på Obama någon timme bytts ut mot några morötter, men också mycket allvarligare.

Wikipedia och universitetet

Mittuniversitetet ställer in sin Wikipediakurs (som de haft sedan 2009), som skulle ha gått på distans i sommar. Det är tråkigt, och inte bara för att det annars var tänkt att jag skulle ha hjälpt till med att undervisa på den. Delvis är alla tillfällen att lära människor mer om Wikipedia bra, men framför allt är jag övertygad om att Wikipedia mår bra av så många kopplingar till universitetsvärlden som möjligt. Oavsett vad man tycker om saken är Wikipedia dit väldigt många personer först vänder sig för att få reda på någonting. Som kunskapsproducerande och -spridande institution får man på något sätt förhålla sig till det, vilket många lärare på grundnivå till sin förtvivlan har upptäckt.

Och inte minst behöver Wikipedia ta till sig den kunskap universiteten sitter på.

Relevanskriterier

Svenskspråkiga Wikipedias relevanskriterier skulle behöva en ordentlig genomgång och utredning, inte minst för att de är så ohyggligt obalanserade. När böcker har diskuterats på SFFR har det hänt att de har försvarats med att de har ett ISBN-nummer och finns på ett halvdussin bibliotek, vilket i sig inte betyder mer än att man kan förmoda att de har ett tjugotal läsare om året. Det kan jämföras med att när jag gick igenom Alexarankingen för Sverige som en del av Projekt Internet i Sverige så hade nästan hälften av de sidor jag hittade och noterade som saknade tidigare funnits men raderats. Eller med att vi raderar företag som påverkar tiotusentals personer utan att särskilt många ifrågasätter det. Ämnen inom vissa kategorier överlever helt enkelt mycket enklare, trots att allmänintresset egentligen inte borde vara att betrakta som större.

Sedan måste allt förstås kunna verifieras med trovärdiga källor, vilket är svårare inom vissa områden än andra. Men det är en annan diskussion.

Dalaupproret

Magnus Rolands, informatör vid Leksands kommun, har startat ett uppror mot Wikipedias användning av kommunvapen, meddelar Dalarnas Tidningar. Anledningen är att vapnen är fel: de följer inte kommunernas design, utan har en egen tolkning. Heraldiskt är det fullständigt oproblematiskt, eftersom vapen definieras utifrån blasoneringen, och alla versioner som följer den är lika korrekta. Likväl hade det förstås varit att föredra om man hade kunnat använda kommunernas versioner. Det kan man inte.

Kan vem som helt använda Leksands kommuns version av nyckeln?

– Nej, inte vem som helst och hur som helst. Vill man använda vapnet så ska man först kontakta oss på kommunen, avslutar Magnus Rolands, informatör vid Leksands kommun.

Svenskspråkiga Wikipedia använder sig inte av lokal bilduppladdning, utan enbart av filer från Wikimedia Commons. Wikimedia Commons tillåter enbart uppladdning av filer under förutsättning att dessa får redigeras och användas fritt, även i kommersiella sammanhang — däremot kan man kräva att skapare nämns och att nya versioner skall spridas under samma licens. Poängen är att Wikipedia finns för att sprida kunskap så fritt som möjligt. Alla som vill dela med sig av innehållet skall kunna göra det, oavsett om de vill ta betalt (till exempel för att trycka upp böcker) eller inte. Man kommer knappast att ändra sig i så centrala frågor på grund av att några kommuner tycker bättre om sina versioner av kommunvapnet. Lösningen är alltså mycket enkel: om kommunerna är angelägna om att ha sina vapen på Wikipedia får de se till att de laddas upp på Commons, med allt vad det innebär. Annars får man nog stå ut med hur de ser ut i dagsläget, vilket wikipedian efter wikipedian påpekat i kommentarsfältet.

Det hade förmodligen varit bra om Magnus Rolands hade varit medveten om det innan han påbörjade sitt uppror. Å andra sidan är Wikipedia ofta svårt att greppa för utomstående. Han är inte den första att missa någonting.

Astronomitävling

I vintras anordnades en astronomitävling på svenskspråkiga Wikipedia. Skriv en artikel om ett astronomirelaterat ämne, namnge (eller föreslå namn på: det måste även godkännas av Internationella astronomiska unionen) en asteriod. Priset möjliggjordes genom att astronomen Claes-Ingvar Lagerkvist, som upptäckt asteroiden, donerade sin förslagsrätt till tävlingen — eller, om man vill se det så, kommer att föreslå det namn som vinnaren väljer. Artiklarna bedömdes av en jury som nu har utsett artikeln om Knut Lundmark till den vinnande. Välförtjänt, och roligt. Tävlingen har dessutom resulterat i flera andra riktigt bra artiklar.

Det borde finnas fler sådana tävlingar, som kan entusiasmera personer som inte redan skriver på Wikipedia, få dem att dela med sig av sina kunskaper — någonstans där de är fritt tillgängliga för alla som vill läsa.

Att påvisa relevans

Artikeln måste i sig påvisa relevans, brukar det sägas på Wikipedia. Det är problematiskt av två skäl. Det första är att de allra flesta nytillkomna som försöker skriva en artikel knappt vet att Wikipedia har relevanskriterier, än mindre vet hur dessa ser ut och brukar tolkas, och om de händelsevis råkar veta det inte är medvetna om att detta inte direkt framgår av artikeln i sig så riskerar den att plockas bort inom en kvart efter att den skapades. På så sätt finns alltid risken att man plockar bort ett inte föraktligt antal egentligen relevanta artiklar och skrämma bort de personer som skapat dem — helt enkelt eftersom man misslyckats med att kommunicera sina redaktionella riktlinjer.

Den andra anledningen är att det lätt förstör en ifrågasatt artikel. Allmänintresse, encyklopedisk relevans, bedöms tyvärr ofta genom till exempel medieuppmärksamhet, i brist på andra bevis. Om man accepterar att relevansen måste framgå (för personer som inte är närmare bekanta med ämnet, eller det aktuella fältet) av texten i artikeln leder i det olyckliga fall till att artikeln präglas av att vilja visa vilka radiokanaler, tidningar, tv-program som uppmärksammat artikelämnet — trots att det kanske inte är att betrakta som encyklopediskt relevant.har

Tio miljoner filer på Commons

Wikimedia Commons, det filarkiv varifrån Wikipedia och andra relaterade projekt hämtar sina bilder (och ljudfiler och filmer), nådde häromdagen tio miljoner uppladdade filer. Projektet startades 2004. 2006 nådde man en miljon filer, 2009 fem miljoner, nu tio — den sista miljonen på en och en halv månad. Det är imponerande. Bilderna, för det är mest bilder, går från allt mellan sådana som knappast lär användas till att vara huvudsakligen dekorativa till att bidra med värdefull information, som om man vill åskådliggöra språksituationen i finländska kommuner eller i vilka kommuner de största förändringarna i antal röster på de politiska blocken ägde rum mellan riksdagsvalen i Sverige 2002 och 2006.

Likväl: oftare hittar man inte det man vill ha för att illustrera sina artiklar än man gör det. Vi behöver fler. Samtidigt behöver vi fundera mer över hur vi använder dem. Vi ägnar alldeles för lite tid och energi åt att fundera över bilders retoriska förmåga, och därmed i förlängningen deras neutralitet. Ta, som exempel, artikeln om Onsjö, ett bostadsområde i Vänersborg. Den illustreras bland annat av en bild på områdets skola, för barn mellan första och sjätte klass: Onsjöskolan österifrån.jpg. Den säger någonting om skolan, och den hade sagt någonting annat om vädret, årstiden eller perspektivet varit annorlunda. Det resoneras för mycket i termer om bra eller dåliga bilder i betydelsen vackra och skickligt tagna. För lite om bra eller dåliga på samma sätt som man hade funderat över ordval.

Organisationerna och deras bilder

Borde man skriva till företag och organisationer och övertyga dem om att de borda ladda upp bilder på sina byggnader, på sin ledning eller vad som än kan vara aktuellt på Commons? Tipsa oss om källor vi skulle kunna använda för att skriva om dem, så länge som vi är medvetna om att det bara kan vara en delmängd av källsökningen eftersom få organisationer självmant pekar på kritiskt verk. Om man gör det systematiskt: blir man då för styrd? Eller är det värdefull hjälp? Man kan trots allt välja — att inte ta med en bild, att inte använda en källa. Men vi ägnar redan alldeles för lite uppmärksamhet åt bilders bristande neutralitet. Valet av bild är en i allra högsta grad retorisk handling. Vår benägenhet att betrakta vackra bilder som bra bilder är problematisk.

Formella krav och innehåll

Vi ägnar väldigt mycket tid och uppmärksamhet åt formella krav när vi bedömer hur bra en artikel är: finns tillräckligt många fotnoter? Är allt väl wikifierat? Neutralt? Är alla bilder klart och tydligt licensierade? Bra så: jag vill inte ha det på något annat sätt. Men det innebär också att det finns många texter med utmärkt innehåll som förbises. Borde vi ha något sätt att lyfta fram dem, peka och säga: den här texten kan ge dig en väldigt bra överblick, men eftersom den saknar fotnoter kan vissa delar vara mer osäkra än vi hoppas att våra bra och utmärkta artiklar är? Eller är det helt enkelt rätt att Esaias Tegnér inte borde vara rekommenderad eller på något annat sätt särskilt utmärkt om någon, med rätta, slängde in en mall som påpekade att fotnoter krävs?