Innehåll

Wikipediabloggen.se

Du vill förmodligen hit istället: wikipediabloggen.se.

Den här bloggen tjänade främst som halvprivata anteckningar för en ganska liten krets. Det fanns aldrig någon annan plan för den än att då och då få skriva av mig funderingar kring Wikipedia som jag inte ville lyfta på Bybrunnen. Nya Wikipediabloggen har en bredare målgrupp, uppdateras minst en gång i veckan och kräver inte på samma sätt att man redan är insatt i Wikipedia. Läs den.

Om Stockholm

Varje Wikipediaversion har sina styrkor och svagheter. Jämfört med sina riktigt stora syskon, som engelsk- eller tyskspråkiga Wikipedia, är det ibland lätt att lockas att känna att svenskspråkiga Wikipedia har betydligt fler av de sistnämnda.

Då kan det vara trevligt att blir påmind om vad en enda person kan göra, med tillräckligt mycket tid och kunskap: se till exempel Stadsplanering i Stockholm med underartiklar, till större delen skrivna av en enda användare, Användare:Holger.Ellgaard. Eller alla hans andra artiklar som finns listade under rubriken ”Mitt medaljskåp” på användarsidan. Han har nästan på egen hand sett till att Stockholms arkitektur och stadsplanering är ett av svenska Wikipedias allra starkaste områden.

Brevik, Wikipedia och de journalistiska misstagen

Breivik tros ligga bakom artiklar i norska Wikipedia, skriver en rad medier, i det här fallet Dagens Nyheter. Ja. Sådant händer. Personer kommer till Wikipedia med en särskild agenda och försöker vrida artiklarna åt ett särskilt håll. Vi är väl medvetna om det hela och arbetar hela tiden med att motverka det. POV-pushare, som vi kallar dem efter engelskans point of view, blockeras om de inte skärper sig. Att just Anders Behring Breivik gett sig på det hela är mer ett PR-problem för Wikipedia än någonting som har stor effekt på hur de bokmålsnorska – förmodar jag – sidorna sedan ser ut. För just Wikipedia spelar det ju ingen roll om en av POV-pusharna råkar vara en ökänd massmördare. För oss det är viktiga att hålla artiklarna neutrala, och det är inte bättre om det vi måste rensa ut kommer från en finnig tonårsfascist som driver sitt informationskorståg från källarrummet i föräldravillan. Inte för att det är oproblematiskt att högerextermister, och andra, försöker driva sin egen agenda på Wikipedia, förstås. Det tar en hel del tid och energi för oss att motverka. Men det är ingenting nytt under solen.

Däremot illustrerar artikeln på sätt och vis ett minst lika stort problem. ”Nu avslöjar Jarle Vines, som leder stiftelsen bakom norska Wikipedia, att det kan vara så att Breivik tillfört material till det fritt ändringsbara nätuppslagsverket”, står det i artikeln. Jarle Vines är ordförande för Wikimedia Norge, som ”er en norsk uavhengig organisasjon med en assosieringsavtale med Wikimedia-stiftelsen i USA, og arbeider med å støtte Wikimedias prosjekter på bokmål, nynorsk og samisk”. Wikimedia Norge är en stödförening – en supporterklubb, om man så vill. De norska Wikipediaprojekten (artikeln noterar inte ens att det finns två, en på bokmål och en på nynorsk) styr huvudsakligen sig själva. Den organisation som ansvarar för dem är amerikanska Wikimedia Foundation, inte Wikimedia Norge. Det är ett misstag på nivån att utnämna Daniel Wilhelmsson, ordförande för supporterklubben Black Army, till den som leder AIK. Inte för att Daniel Wilhelmsson inte har god kunskap om AIK och inte för att Jarle Vines inte är ett utmärkt val av person att tala med här. Men det är fel – som det nästan alltid är när journalister skriver om Wikipedia. Jag läste för ett litet tag sedan en artikel i tidningen Journalisten om just journalister och Wikipedia, och blev mycket positivt överraskad: den var ovanligt bra och innehöll trots att den var ganska lång bara ett direkt sakfel.

Så snart det dyker upp en nyhetsartikel om Wikipedias brister och felaktigheter påpekar wikipedianer gärna att, ja, nyheterna är då inte mer trovärdiga. Och nej, det är de inte – men det spelar väl ingen roll? Vi skriver ett uppslagsverk. Vi skriver, förhoppningsvis, om områden vi kan och är inlästa på, medan journalisters expertområde ofta är det journalistiska hantverket snarare än vad de just då råkar skriva om. Vi skriver inte under tidspress. Vi skall vara bättre. Att vi gör färre misstag än Dagens Nyheter är ingen vidare ursäkt.

Särskilt inte när vi ständigt riskerar att göra journalistikens misstag till våra egna. Alldeles för många artiklar på Wikipedia använder tidningsartiklar som källa. Med tanke på hur irriterade vi blir över misstagen så snart de skriver om Wikipedia kunde man ställa sig lätt skeptisk till hur vi någonsin kunde tycka att det var en god idé.

Wikipedia, SOPA och neutraliteten

Det kan ha funnits sämre dagar i engelskspråkiga Wikipedias historia än 18 januari 2012, men de är i så fall inte särskilt många. I elva år har vi haft neutralitet som en av våra allra mest omhuldade principer. I dag har vi för första gången tagit politisk ställning, mot de amerikanska lagförslagen Stop Online Piracy Act och Protect IP Act. Kanske var det rätt beslut. Eller åtminstone det minst dåliga: lagförslagen är ett allvarligt hot mot internets frihet, och därmed Wikipedia. Den temporära nedsläckningen hade ett mycket stort stöd bland de närmare tvåtusen användare som uttryckte sin åsikt i frågan. De flesta wikipedianer betraktar det mindre som ett politiskt ställningstagande och mer som rent självförsvar. Alla tyckte inte vi skulle genomföra protesten, förstås, aldrig alla, men den stora diskussionen rörde inte om utan hur – i vilken utsträckning? Skulle man kunna klicka sig vidare till uppslagsverket, eller skulle vi helt blockera tillgången?

Jag var själv, om än med delade känslor, med och stödde nedsläckningen. Men jag kan ändå inte låta bli att känna mig lite ledsen. Det neutrala perspektivet, eller åtminstone kampen för att uppnå det, är inte bara en fördel med Wikipedia. Den är ett absolut krav för att sidan skall fungera. För att så många skall kunna använda den. För att personer med mycket skilda åsikter skall kunna samlas och gemensamt bygga den fantastiska sak som Wikipedia ändå är. Neutraliteten är ett av de allra viktigaste budorden i vår kunskapsspridande församling.

Även på svenskspråkiga Wikipedia har det diskuterats om vi inte borde göra någonting. Flera har uttryckt åsikten att vi också borde stänga ned sidan, för att visa vårt stöd med engelskspråkiga Wikipedia. Jag har desperat försökt argumentera för att det är en väldigt dålig idé.

Lyckligtvis blev det inte så. Anledningen till att engelska Wikipedia har tagit det här steget är att man bedömer att man har chansen att faktiskt påverka ett beslut som skulle hota sidan. Huruvida svenskspråkiga Wikipedia släcks ned en dag eller inte har ingen påverkan på amerikansk inrikespolitik, och alltså vi hade kastat bort vår neutralitet i rent symboliskt syfte. Jag är inte ens bekväm med den banner vi använder oss av under dagen. Vi bör aldrig, aldrig, aldrig förhandla om vår neutralitet utan mycket goda skäl, och jag är helt övertygad om att vi bedrar oss själva om vi tror att det spelar någon roll vad svenska Wikipedia säger i en fråga om amerikansk inrikespolitik. Vi uppnår ingenting. Visst är det en form av självförsvar – men det är också att ta politisk ställning. Det ena utesluter inte det andra.

Kanske var nedsläckningen ett nödvändigt beslut. Kanske var det, om inte det bästa, så i alla fall det minst dåliga.

Men jag är ledsen ändå.

Wikimedia och pengarna

En kort stund under torsdagsförmiddagen på Wikimania användes till en frågestund med Wikimedia Foundations styrelse. En av de relevanta frågorna, som huvudsakligen fick svar som inte riktigt var svar på frågan, rörde det långsiktiga arbetet för att säkerställa Wikipedias överlevnad rent ekonomiskt. Det är jag i och för sig inte särskilt oroad över: Wikimedia behöver pengar för att överleva, men inte i närheten av så mycket pengar som man samlar in. Vi behöver nog för att hålla servrarna uppe. För någon som tar det huvudsakliga ansvaret för att tekniken inte går ned eller slutar fungera, och gärna någon som kan försvara Wikipedia juridiskt. Resten är en bonus. Då är problemet snarare hur smärtsamt det blir att göra sig av med denna bonus om man skulle behöva. Det är inte särskilt svårt att växa när man får mer pengar. Skära ned, däremot, är inte roligt alls – även om det rör funktioner som en gång i tiden var lyx snarare än nödvändighet.

Någon av styrelsemedlemmarna, jag minns inte vem, gav sig in i en kortare utläggning om Wikipedias, och Wikimediaprojektens, decentraliserade natur, och hur de ekonomiska resurserna skulle spridas ut till dessa decentraliserade delar för att underlätta deras arbete. Problemet är att det inte finns något sätt som är så effektivt för att centralisera en decentraliserad organisation som att ge den pengar. Så snart man har pengar uppstår behovet av byråkrati, beslutsvägar, redovisning. Allt sådant som kväver initiativrikedom.

Det är roligare att driva organisationer som har pengar. Pengarnas effekt på organisationen har däremot nästan alltid sina nackdelar.

Wikipedia och Wikimedias lokalavdelningar

Jag befinner mig för tillfället på Wikimania i Haifa, där jag bland annat skall hålla en presentation kring det metaarbete vi under våren har gjort med artiklarna som är relaterade till internet i Sverige. Konferensen börjar på riktigt nu på torsdagen, men även på tisdagen och onsdagen har det funnits möten och program för de runt etthundra deltagare som kommit tidigare. Under gårdagen fanns bland annat ett program för Wikimedia Foundations lokalavdelningar, där representater från olika länder och andra intresserade diskuterade olika problem och lösningar genom en paneldiskussion där den som än kände sig manad kunde gå fram och sätta sig och den som sagt sitt kunde gå tillbaka till publiken.

Wikimedias lokalavdelningar fungerar i sina länder (eller i USA stater) som stödföreningar för Wikipedia, ofta knutet till en eller ett par språkversioner. Så sysselsätter sig Wikimedia Sverige till exempel nästan bara med svenskspråkiga Wikipedia, och har ingenting att göra med finskspråkiga Wikimedia, trots mängden finnar som bor i Sverige och att finska är ett officiellt minoritetsspråk – liksom Wikimedia Soumi inte intresserar sig för svenskspråkiga Wikipedia. De kan inte besluta om någonting på Wikipedia, och kan inte representera de språkversioner de arbetar för att stödja. I och med att de sedan ett litet tag tillbaka får del av de donationer som samlas in för att driva Wikimedia Foundation har de ändå i varierande grad ekonomiska resurser. Wikimedia Deutschland har till exempel närmare ett tjugotal anställda. De arbetar för att på olika sätt förbättra och förbättra förutsättningarna för Wikimedias olika projekt, och samarbeten med olika institutioner sker ofta genom lokalavdelningarna, eftersom det ger en fast samarbetspartner, medan själva Wikipedia har en mer meritokratiskt anarkistisk organisation.

Diskussionen var fascinerande att lyssna till av ett par skäl. För det första för att jag inte varit fullt medveten om hur många lokalavdelningar det finns där så få av de aktiva själva är aktiva på projekt. Naturligtvis finns alltid risken att man när man blir mer aktiv i en förening förlorar den tid man hade att lägga på till exempel Wikipedia – men om en majoritet av de drivande antingen inte längre regelbundet själva tar del i arbetet eller aldrig ens har gjort det blir det rimligtvis både mycket svårare att upprätthålla goda relationer med wikipedianerna och att driva sitt arbete på ett bra sätt. Även om man inte kan vara en representant kommer man oundvikligen att uppfattas som det. Det är någonting som folk har enklare att leva med om de arbetar med och har förtroende för de föreningsaktiva. Och hur skall man på ett vettigt sätt ha koll på hur man bäst kan stödja ett arbete man inte själv tar del i?

För det andra därför att många – om än definitivt inte alla – som tog del verkade ha ett perspektiv som utgick väldigt mycket från avdelningarna än från Wikipedia. Även efter att ha konstaterat att många som gick med i föreningarna efter att ha varit aktiva på Wikipedia förlorade sin aktivitet där tog det ganska lång tid innan någon påpekade att man då faktiskt kan ifrågasätta om det är ett vettigt mål att engagera så många som möjligt. Lite naiv tycker jag också att synen på förhållandet mellan Wikipedia och de lokala föreningarna är ibland. självklart finns alltid risken för konflikter. Wikipedia har sin maktstruktur med egna normer. Om man sedan lägger till en förening som gör egna projekt, särskilt om den har pengar, skapar man en annan maktstruktur, separat men ändå relaterad. När maktstrukturer möts är det snarare regel än undantag att konflikter uppstår.

Att illustrera Anders Behring Breivik

Anders Behring Breivik, som lär ha stått bakom bombdådet i Oslo och massakern på Utøya nyligen, har åtminstone bildmässigt lyckats betydligt bättre än de flesta i hans situation. Han såg noga till att själv ladda upp ett begränsat antal bilder till Facebook, som pressen sedan, förstås, kom att använda. Dessa ligger i skrivande stund på Wikimedia Commons, även om det finns en diskussion kring vad han egentligen menade när han släppte sina verk fria och om tolkningen verkligen tillåter att de används även på Commons.

Även helt bortsett från den detaljen är det vissa som ifrågasätter om Wikipedia bör använda sig av hans egna bilder, och därmed spela med i hans spel. Flera användare har argumenterat för att en mer passande första bild att möta läsarna vore Breivik i en polisbil. Personligen tycker jag inte att det är neutralt: Wikipedia skall inte bildmässigt ta ställning. Vi skall inte inleda våra artiklar om Stalin eller Djingis khan med demoniserande bilder och i artikeln som handlar om Breivik, och faktiskt inte specifikt om de dåd som förstås är orsaken till att artikeln alls finns, bör inte bilderna försöka sätta honom i en situation som så att säga står i förhållande till vad han gjort: poängen med bilderna är att illustrera personen Breivik, och en oskarp bild på honom i en polisbil har så många andra saker den vill säga. Det kan jag förstås sympatisera med – men det finns mycket jag kan sympatisera med som jag helst inte ser uttryckas på Wikipedia.

Även om jag inte heller tycker om att spela efter Breiviks regler.

Stockholmsbilder

Stockholmsfotografier då och nu i färg är, som diskussionen visar, inte en typiskt artikel. Den är fascinerande och välgjord. Men den är inte Wikipedia. Vi har som policy att inte radera artiklar på grund av artikelkvalitet, men om den hade dykt upp med ett enstaka bildpar idag hade den plockats bort. Nu vill ingen riktigt ta bort den trots att den i mångas ögon faller något utanför projektets ramar. Wikipedia har fått allt mindre utrymme för sådant här. Jag kan inte låta bli att tycka att det är både nödvändigt och tråkigt på samma gång.

Globalt perspektiv

En av poängerna med Wikipedia är att artiklarna skall ha globalt perspektiv, det vill säga inte till exempel vara skrivna ur en helt uppenbar svensk eller finländsk vinkel när man läser på svenskspråkiga Wikipedia, eller ge särskilt fokus åt Sverige (eller Finland). Det håller ibland. Ibland inte. Det är ett mål vi har att sträva mot, åtminstone.

Jag läser artiklarna om novellen på tysk- respektive engelskspråkiga Wikipedia. Det fungerar i båda fallen någorlunda (åtminstone vad det gäller hänsyn till annan västerländsk litteratur) fram till 1945. Sedan börjar de prata om ”die deutsche Kurzgeschichte” respektive ”literary short fiction in the United States”.

I ena artikeln blir det Wolfgang Borchert, Heinrich Böll, Wolfdietrich Schnurre, Ilse Aichinger, Hans Bender, Elisabeth Langgässer, Alfred Andersch, Marie Luise Kaschnitz, Siegfried Lenz, Wolfgang Weyrauch, Heinz Piontek, Gabriele Wohmann, Peter Bichsel, Kurt Marti, Helga M. Novak och Thomas Bernhard, samt, skall sägas, Ernest Hemingway (”als besonders einflussreich gilt Hemingway”).

I andra artikeln blir det Shirley Jackson, John Cheever, John Steinbeck, Jean Stafford, Eudora Welty, J. D. Salinger, Flannery O’Connor, Ernest Hemingway, Philip Roth, Grace Paley, James Baldwin, Frank O’Connor, Donald Barthelme, John Barth, Stephen King, Raymond Carver, Ann Beattie, Bobbi Ann Mason, John Updike, Joyce Carol Oates, Alice Munro, John Gardner, Steven Millhauser, Robert Olen Butler, Stuart Dybek, Louise Erdrich, T. C. Boyle, David Foster Wallace, Jhumpa Lahiri, Karen Russell, Nathan Englander, Kevin Brockmeier, George Saunders och Dan Chaon.

Två artiklar om samma ämne. Två helt olika historieskrivningar. Båda relevanta (läs Borchert, om ni inte har gjort det. Läs Salingers noveller, så mycket bättre än The Catcher in the Rye, läs Munro. Läs), men ingen av dem i närheten av att täcka uppslagsordet novell (eller, närmare bestämt Kurzgeschichte respektive short story) efter 1945.

Svenskspråkiga Wikipedia, då? Jodå, ur det perspektivet klarar vi oss bättre. Där är det svårt att peka ut något särskilt språkområde som får oväntat mycket uppmärksamhet under efterkrigstiden.

Kanske mest för att artikeln nämner tre författare verksamma efter femtonhundratalet, varav två födda på artonhundratalet och ingen nu levande.

Årets bild

Omröstningen om vilken fil som skall utnämnas till årets bild, Picture of the Year, har gått in i finalomgången på Wikimedia Commons. Finalisterna syns här. Och visst är det i flera fall imponerande vackra bilder – men är de Commons bästa från förra året? Det beror på vilket värde vi lägger i vad som är en bra bild. Jag tycker att det är problematiskt om vi hellre uppmärksammar vackra bilder än informativa.